/
Ätstörning /
Livet på gästhuset
Ja nu har jag varit här i snart 2 dygn och än så länge är jag nöjd med vården. Men jag känner hur anorexian sliter i mig och försöker med alla medel få komma fram och ta över.
I går träffade jag min behandlare, som visade mig mina blodprover... dem var farligt dåliga, rent farligt för min hälsa.. hela mitt immunförsvar är i princip bortsvält, mitt blodvärde är kasst och likaså levervärderna. Min kropp är trasig inombords helt enkelt!
Vi pratade lite om den här inläggningen och hur den bör se ut. Målen är att vara stilla och vila så mycket som möjligt, så kroppen hinner återhämta sig, samt att försöka få i sig alla mål och om än inte fulla portioner så ska det iaf försökas med att äta under alla måltider. Inför nästa vecka då vägning och även nya blodprover ska tas så ska mellanmål sättas in som är anpassade efter mina behov. Jag kommer få spendera många månader här, dem vill inte skriva ut mig förrän vikten har vänt uppåt (då pratar vi inte "bara" 2 kg upp) utan komma tillbaka till normalvikt, samt att blodproverna måste se bättre ut!!
Vad tycker jag än så länge då? Ja jag vet faktiskt inte, jag gillar inte att dem sitter och övervakar mig när jag äter när vi uttryckligen kom överrens om att jag INTE skulle behöva ha matvak då det stressar mig något så fruktansvärt. När jag äter så äter jag rätt långsamt, har oftast en korsordstidning eller mobiltelefonen med mig, detta är för mig ångestlindring medan jag äter men också en vana då jag ALLTID gjort så, även innan jag blev sjuk. Detta tycker en ur personalen inte är så bra då hon vill att jag bara ska skyffla in maten och få det överstökat typ, men jag fungerar inte så och har alltid ätit långsamt så det börjar både jag och anorexian bli otroligt irriterade över! Bättre att jag får i mig det jag ska på en längre tid än att jag ska få panikångest och inte kunna äta alls? Varför skapa mer stress och dåliga känslor över maten än dem som redan finns? Mitt problem är ju egentligen inte att jag inte äter, visst jag äter för lite och rör mig på toook för mycket men jag gömmer inte mat, jag smusslar inte, ljuger inte om vad jag ätit osv... men nu börjar jag med det eftersom dem skapar en sådan jobbig känsla över maten..
Köpte ny mobiltelefon idag, ska man sitta still behöver man nya leksaker :) En samsung galaxy s5 mini fick det bli den här gången :)
Nä nu ska jag ta och slå på någon film och sen sova... har redan ångest över frukosten i morgon när dem ska stå som hökar...
Kämpa på så att dina blodvärden osv inte blir ännu sämre... Jag är så rädd om dig!
Även om det är tufft så tror jag att det kan vara bra att du har någon personal med dig då du äter, fast om du tjatar att du ska få i dig maten snabbt så förstår jag att det bara stressar och sabbar! Det borde du ta upp med dom!
Var rädd om dig vännen! Kramar <3