/ Ätstörning /

Ny vändning!

Idag när jag besökte min behandlare så kände jag mig rätt så likgiltig och apatisk inför framtiden, jag kände att det fanns inget kvar att försöka med..
 
När jag förklarat för och nackdelar med de alternativ som hon lade fram i går så höll hon helt klart med mig om att dem inte var några alternativ att tänka på... Då kläcker kvinnan ur sig en fantastisk idé som jag helt och hållet har glömt bort!
 
Här på kliniken har vi en avdelning som kallas "gästhuset" där patienter som inte längre behöver slutenvård men ändå inte riktigt är utskrivningsklara får vistas, det är mer som ett vandrahem men med personal dygnet runt. Det är mysigt, man får enkelrum och all hjälp man behöver. Där skulle jag alltså få bli inlagd med omedelbar verkan, jag skulle då får gå i matstöd mån-fre, jag skulle får träffa min behandlare flera gånger i veckan, påbörja KBT-behandling i grupp, ingå i alla diverse aktiviteter dem har osv.. allt för att fylla ut tiden! Så här sitter jag nu, i mitt rum på gästhuset, fått hjälp och stöd kring måltiderna och efteråt.. PRECIS som jag behövt! Var ute på en liten kvällspromenad men jag tvingade mig att gå långsamt, att kunna stanna, att kunna vänta vid ett trafikljus på grön gubbe, att det inte skulle handla om att förbränna kalorier. 
 
Jag kommer vara inlagd här nu ett tag fram över och planen ser bra ut framåt, jag blev på så jäkla bra humör så jag slog till med att köpa godis på vägen hit och just nu sitter jag i sängen och har ätit rätt mycket godis... visst jag har skitmycket ångest över det, men jag vet att jag inte kan gå ut och gå, det finns personal är utanför om det skulle kännas för tufft! 
 
I morgon ska jag träffa min behandlare igen för att checka av läget osv! Måste även hem och hämta mina mediciner som jag glömde och kanske ner på stan och köpa mig en ny keps :) Men jag ska verkligen försöka nu, jag ska kämpa mig upp ur den här skiten! För ingenting gott kan komma ur det här... som en av dem andra patienterna som ligger inne här sa till mig idag "jag är då hellre tjock och lycklig än smal och olycklig".. bör också tilläggas att även hon haft problem med anorexia förr i tiden! 
 
Jag har tänkt lägga ut en bild på mig själv, en bild som jag kanske en gång kan se på och tycka att den är hemsk... den är inte till för att trigga någon, vill man inte se så är man välkommen att sluta läsa min blogg eller trycka bort sidan då bloggen är till för mig och jag kan inte gömma mig längre, jag måste ut för att kunna se mig själv! 
 
 
Så nu finns det bara en väg och den är uppåt!! 
 
Kram
#1 / / Malin:

Älskade vän, nu jäklar spöar du skiten ur anorexin! Nu kan du ta hjälp av personalen att klubba ner skiten när det är som värst!
Kämpa för livet nu... Det finns så mke som är 1000 gånger bättre än så som du har det nu! Ge aldrig upp!
Jag önskar dig det allra bästa!
Kramar <3